.

♥

Lättroade vänner i stugan. Det dracks rosé, snackades strunt och vi tog också årets första dopp i havet. På kvällen vankades det datorhäng. Övertrötta som vi var efter en dag på stranden målade vi dit snyggaste mustascherna. Dock var det inte lika populärt på Chatroulette. Förutom hos en äldre man vars fetisch var att klä ut sig till kvinna och visa rumpan för folk i webcam. Inga oklarheter?

Jag har alltid drömt om att få jobba som journalist. Det där med att möta någon som ger intryck, fängslar en. Folks öden, något som ligger de varmt om hjärtat som de senare vill förmedla till världen. Sätta bokstäver på, bilda meningar och trycka i en tidning. Kanske ligger det i blodet, min käre farfar snöade nämligen också in på det tidigt, och har fortfarande inte lagt det helt på hyllan. Igår fyllde han 84 bast och är still going strong. Vi pratade om det, han och jag. Det där med skrivandet. Han berättade om alla människor han mött, alla känslor han skrivit ner. Hur, var och när, han mindes varenda detalj. Från starten i 20års ålder tills den senaste intervjun han gjorde förra veckan.

Hur han blev som mest uppslukad på grund av ett stort intresse för ett papper, en penna och ett möte, hur han fortfarande brinner för det. Jag ler när jag tänker på det, alla dessa möten, hur de format den han är idag. Alla intryck. Alla känslor. Han är en fin person min farfar. Genomgod på alla sätt. Kanske hans öden, kärlekar, intryck och känslor vore något, att sätta i tryck? Någon gång i framtiden. För än är den långt ifrån slut, hans resa genom livet.

Bäst på P3 Guld igår. Synd att Salem inte var på efterfesten(?) då hade jag berättat hur fantastiskt nummer de gjorde. Robyn vågade jag mig fan inte fram till trots att vi dansade inom meterns avstånd i samma hemliga rum på efterfesten. Haha. Bilder kommer. Och en ordentlig rapportering.

Lyssnar på Gaddens version av Agnes Release Me, jobbar, bloggar, korrläser, skriver texter, letar skvaller, sover, äter, går på toaletten, letar febrilt efter galaoutfits, längtar till P3 guld, shoppar, äter chokladbollar, köper möbler, längtar efter att flytta in i nya lyan etc etc etc.

Ungefär mitt liv just nu, det kretsar mestadels kring jobbet - men jag älskar det! Dock försummar jag denna sidan, men jag har väl heller inga direkta läsare som jag märker av. Jag är ju ingen Blondinbella, Pyttis, Knivlisa, Egoina eller Spiderchick. Bara en liten skånsk Pärla utan tid till bloggning. Jag finns på facebook sålänge, tills jag får tid till min kära privata blogg igen.

Kom precis innanför dörren då hunden var helt stissig och behövde en extrarunda för att göra sina behov. Genomfrusen sitter jag här nu & inväntar hockeykillarnas semifinal (juniorerna) som ska börja runt 03.00. Visst tänker ni, hon kan ju gå & lägga sig, ställa klockan å' sådär. Men ni vet, när jag väl valt att sova har jag oerhört svårt att gå upp igen inom så få timmar vi har att göra med. Så istället ska jag sätta igång några avsnitt av Grey's Anatomy säsong 1 och trycka i mig morotsstavar & bubbelvatten. Pyjamasen åker självklart på, och det stora tjocka täcket får följa med till soffan.

Hoppas ni haft en fin helg förresten. Puss!

Jag är inte den som posar framför kameran utan att göra något fånigt. Jag är så långt ifrån en modebloggare det bara går (trots att kläder är något av det bästa jag vet). Men trots det får ni se hur jag klär mig, iallafall hur det såg ut under nyårsfirandet. Ungefär såhär såg jag ut när jag firande in det nya decenniet tillsammans med vänner & bekanta. Jag hade en fabulous afton. Hoppas att ni också ha det! God fortsättning.

Förresten. Ni glömmer väl inte? Tänkte utse vinnarna i slutet av månaden. Exakt datum publicerar jag på OKEJ-bloggen när det spikats. Så skynda er för jösse namn!

Hur snyggt är inte mitt nya halsband? Jag är sjukt nöjd. En kompis haffade det sista i butik och jag bara älskar't!

Annars, jag vet faktiskt inte? Det är som en bergochdalbana, jag känner inte riktigt igen mig själv. Jag är inte tom, snarare ihålig. Oftast eller nästan alltid känns allt suveränt, men ungefär 1 procent av gångerna brister det och allt självförtroende jag under lång tid har byggt upp dimper i dalen och jag får börja om på noll. Så jäkla frustrerande.

Trots en viss irritation som låg i luften igår hade jag jävligt skoj. Jag dansade sönder golvet på den lokala krogen. Eller nästan, jag körde en Hollywood-luta-sig-bakåt-och-se-galant-ut-dans. Ni vet när man dansar med en kille och han liksom... böjer en bakåt sådär elegant? Precis så gjorde vi, littare ruffare dock, inte så inövat och jävligt spontant. Så mycket ös att jag utan förvarning satte tuggummit i halsen. Haha. Bra där. Ikväll är jag så lost att jag knappt orkar titta in i väggen, då är det illa. Har hyrt ett par filmer som ska vägleda ögonen till en bättre plats. Bland annat den sista Brittany Murphy gjorde innan hon dog, Deadline.

God Jul allesammans :) Hoppas ni får en fin dag med era nära & kära!

Såhär såg det ut utanför mitt fönster vid 21.00 ikväll, och snön faller fortfarande. Eller.. Låt mig omformulera det... Snön VRÄKER ner. Nu håller jag alla mina tummar (en - två - och jag får inte glömma hunden) på att det inte är snöblask när jag vaknar imorgon när jag ska iväg och julhandla i Malmö. Nu - SATC The Movie.